ORIGINALSTANDARD 1995-02-02
SKK:S STANDARDKOMMITTÉ 2001-03-05

URSPRUNGSLAND/ HEMLAND: USA
ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Slädhund
FCI-KLASSIFIKATION: Grupp 5, sektion 1

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Rasens ursprungliga funktion är att spänd för släde förflytta lätt last i måttlig hastighet
över stora avstånd.

HELHETSINTRYCK: Siberian husky skall vara en medelstor arbetande hund med ett snabbt, lätt, fritt och elegant rörelseschema. Den måttligt kompakta och väl bepälsade kroppen, de upprättstående öronen och den rävlika svansen
vittnar om dess arktiska ursprung. De typiska rörelserna skall vara flytande och lediga. En siberian husky skall röra sig till
synes utan ansträngning. Den skall kunna utföra sin ursprungliga uppgift effektivt. Kroppsproportionerna och kroppsformen avspeglar denna grundläggande balans mellan styrka, hastighet och uthållighet. Hanhundarna i rasen skall vara maskulina,
men aldrig grova. Tikarna skall vara feminina utan att vara klena i konstitutionen. Hundarna får inte vara överviktiga utan
skall vara i god kondition med fast och välutvecklad muskulatur. Det mest karakteristiska och viktiga för rasen siberian husky
är att den är av medelstorlek, har måttlig benstomme, väl avvägda proportioner, lätta och fria rörelser, korrekt päls,
tilltalande huvud och öron, korrekt svans och ett bra temperament.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN: Kroppslängden från bröstbensknappen till sittbensknölen skall något överstiga mankhöjden.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Det karakteristiska temperamentet skall vara vänligt och mjukt, men också alert och utåtriktat. Rasen skall inte visa något vakthundsbeteende och inte heller vara överdrivet misstänksam mot främlingar eller aggressiv mot andra hundar. Ett visst mått av reserverat beteende och värdighet kan förväntas hos den vuxna hunden. Rasen är intelligent, lätthanterlig och entusiastisk, vilket gör den till en trevlig och arbetsvillig hund.

HUVUD

Skallparti: Skallen skall vara av medelstorlek och stå i proportion till kroppen. Den skall vara något rundad
upptill och från den bredaste delen skall den avsmalna mot ögonen.
Stop: Stopet skall vara väl markerat.
Nostryffel: Nostryffeln skall vara svart hos grå, bruna och svarta hundar och leverfärgad hos kopparfärgade hundar.
Den får vara rosa hos helvita hundar. Den skärstrimmiga ”snönosen” accepteras.
Nosparti: Nospartiet skall vara medellångt och medelbrett. Det skall avsmalna gradvis och får varken vara spetsigt eller tvärt avhugget. Nosryggen skall vara plan från stopet till nostryffeln. Avståndet från nostryffeln till stopet skall vara lika stort som avståndet från stopet till nackknölen.
Läppar: Läpparna skall vara väl pigmenterade och stramt åtliggande mot käkarna.
Käkar/Tänder: Sax bett
Ögon: Ögonen skall vara mandelformade, placerade på måttligt avstånd från varandra och en aning snedställda. De får vara bruna eller blå. Ett öga av var färg eller båda färgerna i samma öga accepteras. Uttrycket skall vara intensivt men vänligt, intresserat eller t o m okynnigt.
Öron: Öronen skall vara medelstora, trekantiga, tätt och högt ansatta på huvudet. De skall vara tjocka, väl bepälsade,
svagt välvda på baksidan och helt upprättstående. Öronspetsarna skall vara svagt rundade och riktade rakt upp.

HALS: Halsen skall vara medellång, välvd och stolt buren när hunden är i stillastående.
I trav sänks halsen så att huvudet bärs något framåtsträckt.

KROPP

Rygglinje: Rygglinjen skall vara plan mellan manken och korset.
Rygg: Ryggen skall vara plan och stark. Den skall vara medellång, varken för kort eller svag till följd av överdriven längd.
Ländparti: Länden skall vara fast och smal, smalare än bröstkorgen.
Kors: Korset skall slutta från rygglinjen, men aldrig så brant att det begränsar bakbenens steglängd.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup och stark, men inte för bred, och med den djupaste punkten strax bakom och i höjd
med armbågarna. Revbenen skall ha god välvning upptill men bli flatare utefter sidorna av kroppen för att tillåta fria rörelser.
Underlinje: Buklinjen skall vara lätt uppdragen.
Svans: Svansen skall vara väl bepälsad och rävlik till formen. Den skall vara ansatt något under rygglinjen och vanligen bäras över ryggen i en elegant båge när hunden är uppmärksam. När svansen bärs på detta sätt får den ej vara rullad mot någon av kroppens sidor eller ligga an mot ryggen. Hängande svans är normalt när hunden är i vila.

EXTREMITETER

FRAMSTÄLL: Sedda framifrån skall frambenen stå måttligt brett isär. De skall vara parallella och raka. Frambenens längd
från armbågen till marken skall vara något större än avståndet mellan armbågen och manken. Benstommen skall vara
kraftig men aldrig tung. Sporrar får tas bort.

Skulderblad: Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda. De muskler och ligament som håller skuldrorna mot
bröstkorgen skall vara fasta och välutvecklade.
Överarm: Överarmarna skall vara vinklade bakåt från skulderbladen till armbågarna och får aldrig vara lodräta mot marken.
Armbåge: Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen och varken vara inåt eller utåtvridna.
Mellanhand: Mellanhänderna skall sedda från sidan vara lätt vinklade. De skall vara fjädrande med starka leder.
Framtassar: Framtassarna skall vara ovala men inte långa. De skall vara medelstora, samlade och väl bepälsade mellan tår och trampdynor. Trampdynorna skall vara härdiga och tjocka. Tassarna får varken vara inåt- eller utåtvridna när hunden står stilla.

BAKSTÄLL: Bakbenen skall, sedda bakifrån i stående, vara måttligt brett ställda och parallella. Eventuella sporrar skall tas bort.

Lår: Låren skall vara väl musklade och starka.
Knäled: Knälederna skall vara väl vinklade.
Has: Hasorna skall vara väl markerade och lågt ansatta.
Baktassar: Baktassar som framtassar.

RÖRELSER: De typiska rörelserna hos siberian husky skall vara flytande och lediga. Rasen skall röra sig lätt och snabbt och till synes utan ansträngning. Hundens överlinje skall förbli fast och plan även i rörelse. I utställningsringen skall hunden visas med löst koppel i måttligt snabbt trav med god steglängd fram och gott driv bak. Siberian husky är s.k ”singel-tracker” dvs när farten ökar, placeras tassarna längs med en enda rak mittlinje.

Pälsstruktur: Pälsen skall vara dubbel och av medellängd. Den skall ge hunden ett välpälsat utseende, men får aldrig bli så riklig att den döljer hundens konturer. Underullen skall vara mjuk och tät och av tillräcklig längd för att stödja täckhåren. Dessa skall vara raka och ligga tämligen tätt mot kroppen. De får aldrig vara sträva eller stå ut från kroppen. Pälsen på svansen skall vara medellång och ungefär lika lång på ovansidan, sidorna och undersidan så att svansen får formen av en rund borste. Avsaknad av underull under fällning är normalt. Trimning av pälsen mellan tårna och runt tassarna, för att ge ett prydligare intryck, är tillåtet. Trimning av pälsen i övrigt är absolut förbjuden.

Färg: Alla färger från svart till rent vitt är tillåtna. På huvudet förekommeren mångfald olika teckningar,
vilka bildar iögonfallande mönster som sällan ses hos andra raser.

Mankhöjd:

Hanhund: 53-60 cm
Tik: 51-56 cm

Vikt:

Hanhund: 20-27 kg
Tik: 16-23 kg

Vikten skall stå i proportion till mankhöjden. Måtten ovan betecknar yttre gränsvärden utan att någotdera förordas. All förekomst av överdriven benstomme eller vikt skall dömas ned.

FEL: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

- klumpigt eller tungt huvud; för finmejslat huvud
- otillräckligt markerat stop
- för snipigt eller för grovt nosparti, för kort eller för långt nosparti
- andra slags bett än saxbett
- för snedställda ögon, för tätt placerade ögon
- öron som är för stora i förhållande till huvudet, för brett ansatta öron, inte helt upprättstående öron
- för kort och grov hals; för lång hals
- svag rygg eller svankrygg, karprygg, för sluttande rygglinje
- för bred bröstkorg, tunnformad bröstkorg,  för flata eller klena revben
- svans med knyck, svans som är hårt ringlad,  svans med överdriven fana,  för lågt eller för högt ansatt svans
- framställ med för tung benstomme
- för trång eller för bred front
- raka skuldror och  lösa skuldror
- utåtvridna armbågar
- svaga mellanhänder
- för smalt eller för brett bakställ
- raka bakbensvinklar
- kohasighet
- lösa eller platta tassar; för stora och klumpiga tassar, för små och späda tassar, utåt- eller inåtvridna tassar
- korta, struttande eller bundna steg; tunga eller rullande rörelser, korsande eller krabbande rörelser
- lång, sträv eller raggig päls; för hård eller för mjuk pälsstruktur, trimning av pälsen förutom den ovan tillåtna

DISKVALIFICERANDE FEL: hanhundar över 60 cm och tikar över 56 cm

NOTA BENE: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt
kan påverka dess hälsa och sundhet.